Paus

Det är sommarlov. Ni får klara er själva. Titta snett på era grannar. Låsa dörrarna. Dra för gardinerna. Och försöka överleva.

Kram,
Säkerhetsängeln

Löneförhöjning?

Det saknas en ruta för att skriva in referensnummer på kontrakten.

Insikten slog till som en blix, eureka, vi sitter och skriver våra referensnummera på alla möjliga taffliga ställen. Och nu får det knappt plats längre. Det ser inte bra ut där vi senast blev anvisade att skriva. Kunderna kommer inte få ett bra intryck! Och i säkerhetsbranchen är intrycket så himla viktigt.

Det måste företagsledningen få reda på. Tänk så bra att de varit förutseende nog att de skapat ett feed back-system för medarbetarna. När vi vandrar igenom verkligheten har vi chansen att meddela ledningen på ett effektivt och förtroeligt sätt. Men det stannar inte där, det finns en möjlighet att vinna två tusen kronor. Som i ett litet lotteri. Vinst för det bästa förslaget.

Jag offrade några minuter av min tid vid telefonen för allas bästa och klottrade ihop en feed-back. Faxen skickade iväg den till huvudkontoret. Och nu är det bara att vänta och hoppas.

om kärleken

Det var ganska tydligt att det populäraste jag "skrivit" hitintills var när jag publicerade den döda haren. Mina läsarsiffror sköt i höjden, och jag blev lycklig. Men innan jag lägger ut fler bilder på döda djur så tänkte jag ägna ett ord åt kärleken.

Skulle jag göra en romantisk film, så skulle den inledas med en ung man och en ung kvinna som sitter längst upp på trappan - mitt i Arkaden (Köptempel i Göteborg). Människor skulle passera förbi, bakom dem. Både uppför och nerför trappan. Kameran skulle filma nerifrån det blå caféet, upp genom glaset. Flickan skulle luta sig mot killen och killen skulle hålla om henne. De skulle se olyckliga ut. De skulle sitta väldigt stilla. Ibland skulle de säga något ord, men ljudet skulle inte nå fram till tittarna. Till sist reser sig killen, lägger handen på hennes huvud, leker med håret, och går därifrån. Bort från trappan, bort från kameran.

Köp larm, köp väktartjänst - köp din trygghet

Även den som tvivlar...

...måste hålla fast vid sin dröm. Drömmen om att få bli teamcoach, få bistå mina säkerhetsmedarbetare med kärlek och stöd så att de säkrar Sverige lika effektivt som jag. Att få dela med mig av goda råd och gott humör så att de hittar kraft och inspiration. Jag vill få kliva fram och leda dem, ett team av hjältar. Den dagen kan jag säga att det är framgång. Den dagen kommer jag att tjäna pengar på, inte bara när jag själv jobbar bra, utan när mina kollegor presterar.

Jag känner att jag har erfarenheten inne, det finns så mycket kunskap och insikt om larmförsäljning som jag sitter inne med. Jag märker att allt som chefen säger till oss, tipsar oss om, det fastnar och finns kvar i mitt medvetande. Jag absorberar kunskapen som erbjuds och nu vill jag få hjälpa alla nya aspirerande säkerhetshjältar som kommer att börja till hösten.

De kommer att behöva ledning under en säker hand. De kommer att behöva peppas när det går dåligt. De kommer att behöva hjälp och tips när de kör fast. De kommer att behöva någon som mig, lika mycket som jag behöver dom extra tusenlapparna som dom kan tjäna ihop åt mig.

Jag tar tillbaka det förra inlägget, det var inte särskilt roligt och det är troligtvis bara en sökrobot på yahoo som har nosat på min sida. Men något som är viktigt är följande: här har man semester och måste hitta på nya sätt att håva in pengar från rädda svenskar. Men för guds skull, 36 cent på en vecka med google annonser. Bah, vad är det för ströklickande! Det skulle ta mig tre veckor att tjäna ihop en dollar. En dollar!

Numera tillbakataget inlägg

Jag misstänker att det gått till såhär: På grund av olyckligt val av bloggnamn samt blogg-adress, namnen innehåller ordet "terror", så har jag anmälts av något av den amerikanska underrättelsetjänsten spaningsrobotar som en tänkbar terrorist. Där tar steg två vid när amerikanska militären skickar ut en annan digital spaningssond. Hur ska man annars förklara följande besök på min hemsida?




För er som inte slavläser besöksstatestik på hemsidor, så kan jag förklara att det vi ser framför oss är ett mystiskt besök på min hemsida av ett mystiskt företag, inktomi. Dom kommer inte hänvisade från någon annan adress, utan har "skrivit" in adressen. Sen så kommer vi till de underliga, dom har enligt registreringen inte besökt någon av mina sidor, men samtidigt så har dom varit där.

Jag säger var har den personliga integriteten tagit vägen.

I give in

By popular request, zero votes:















"Skaffa larm med väktartjänst - annars!"

Det viktiga inlägget - del 2

Det icke överraskande svaret är såklart pengar. För om man tänker efter så är affärsidén genial. Vi sätter in en apparat och slänger upp några dekaler - totalkostnad någon tusenlapp. I vissa fall tar vi till och med betalt för att du ska få in grejorna.

Vad händer sen? Inget. Du betalar oss månad efter månad, gärna i hur många år som helst. Eftersom det inte sker särskilt mycket inbrott så kommer vi att kunna sitta lugnt och håva in dina stålar. Tackar.

Eller inte för att jag blir så särdeles rik. När du tackar ja är du värd några hundralappar, men om du frågar mig så är det ganska underligt hur lättövertalade folk är att slänga iväg sina pengar. Det behöver inte ta mer än fem minuter och så har du gett mig fem-sex hundra och företaget 10 000 - 15 000 tusen. Bara sådär. Och du har inte ens sett mig. Men jag har sagt att vi är ett tryggt och bra val, så då är vi nog det.

Ett litet tips:

Om vi ringer dig minst fem gånger per år, varav vilka du kanske svarar tre, och utesäljarna hinner upp dig två tre gånger under samma period. Då är det något lurt. Om det sedan finns tre - fyra, kanske fem olika företag som gör exakt samma sak, så kan vi konstatera att den enda av oss som tjänar på att du skaffar larm, är jag.

Nu vill jag inte att alla ska tänka såhär, och helst ska så få som möjligt läsa mina inlägg. Jag behöver fortfarande dina pengar till min hyra och mat. Lägg till en öl på krogen, den är ett favoritsätt att fira dina pengar i min ficka.

Nattlig kommentar

Nattvandrade just hem från andra lång. Den stora frågan så fort jag kom ut ur porten var hur jag skulle lyckas ta mig hem utan att falla för frestelsen, hur jag skulle undvika att köpa chocklad. Ganska snabbt skingrades dom tankarna av ett gäng fulla tonåringar utanför A.L.5 (en bar som annars har varit övergiven alla dagar och tider jag tidigare passerat den). Svaret föll sig lätt: Gothia-cup.

Vad passar bättre än några fulla fjortistjejer på Andra Lång - stans porrgata?

I slutänden av gatan lyser det från seven eleven-hörnet. Choklad! Hur skall jag komma undan? Men jag har tur, en lång kassakö räddar mig den här gången. Tyvärr har jag två kvar och mycket riktigt fastnar jag i den tredje. Lyckas välja den ultimata choklad-saken, som tyvärr inte alls var vad mitt minne utlovade. Man kan verkligen undra var världen är på väg.

Slutligen när jag började hoppas på att jag var home safe, efter att försökt förklara för ett par förvillade turister att dom höll på att bestiga helt fel kulle, så hände det:

Lite längre bort ser jag en underligt parkerad bil. Ställd lite som om tanken var att komma i skym undan, men mer uppenbart kunde det inte bli. Det utstrålade tonårsfantasier, och mycket riktigt var bilen befolkad av en styck nybliven förare med förhoppningsvis jämngammal flickvän. Att dom tänkt göra det var självklart. Turligen hade de inte hunnit så långt, deras kläder var fortfarande på och så. Hon hade visserligen inte hunnit luta sig tillbaka utan hängde tungt över honom.

Om man var sådan hade man suckat och sagt: "Det är tur att det finns inbrottslarm med väktartjänst. Skönt att kunna känna sig säker."

Det viktiga inlägget - del 1

I Sverige bor nio miljoner svenskar, nya som gamla. Många bor i villa. Så har det varit länge. I Sverige liksom i alla länder så sker det inbrott. Det har det alltid gjort och kommer nog också alltid att göra. Intressant är att idag sker det mindre inbrott än vad som kan anses normalt för vårt land.

Åren 75 - 93 var alla värre, en del med besked, än det vi upplever idag. De senaste åren så har inbrotten ökat, men bara i jämförelse med bästanoteringen år 2001.

Varför skaffar folk villalarm med väktartjänst?

Svaret är ruggigt enkelt: Skrämsel.

Vill man nysta lite mer i det så kan man konstatera att skrämsel är lönsamt. Alla vet vilka nyheter som säljer bäst. 9/11. Katastrofen i Thailand. Hemska saker, hemskt på riktigt. Samtidigt går det inte att frångå det faktum att det sitter pengaräknare på medieföretagen och i säkerhetsbranschen och gnuggar händerna.

Media har rapporterat om det ökade antalet inbrott, en inbrottsvåg. Folk är måna om sina hem, så det säljer, även om det inte säljer lika bra som terrorbombningar. Att det sedan inte rör sig om någon våg, utan en liten ökning, det är inga problem. Ingen läser ändå de statliga organens rapporter.

Så när svenskarna känner sig osäkra där hemma så köper de tidningar, men varför inbrottslarm? Faktum är att Brottsförebyggande rådet rekommenderar grannsamverkan, samt politiska åtgärder. Om larm så konstaterar dom till och med att tjuvarna inte verkar vara så särskilt intresserade av om det finns larm eller inte. Det viktiga är om det finns något trevligt att ta som kan vara värt risken. Och om det är lätt att promenera ut med det. Det är en ganska förståelig inställning från tjuvens sida. Ingen väktare, ingen polis, ingen hinner ändå fram i tid för att ta fast honom.

Varför funderar ens folk på att skaffa larm med väktartjänst?

Har du några idéer så skriv dem gärna som kommentarer till inlägget. Mitt svar skriver jag imorgon.

Tillägg

Idag besökte jag Baushaus i syfte att som privatperson köpa lite av allt möjligt till den pågående lägenhetsuppfixningen. Man måste sysselsätta sig med något under semestern. Jag strosade mellan hyllorna och hittade både spackel, målarfärg och matlådor. Man får aldrig tillräckligt många bra matlådor.

När jag närmade mig färdig och i stort sett bara saknade slipkloss och sandpapper av finkornig sort, så såg jag en mor med tonårsson som tittade på kassaskåp. Genast viskade säkerhetsängeln i örat att om vi inte var utelåsta från jobbet hade det varit ett lättsålt larm. En familj som förvillat sig till tanken att om man låser in sina saker så, så vadå!?

Allt det där som tjuvarna kan och kommer att ta får du ändå tillbaka på försäkringen. Det är bara att köpa nya. Tjuven går in även om huset är utrustat med kassaskåp. Det är inbrottet du behöver skydda dig från. Det är ett inbrottslarm du behöver. Hur många gånger ska jag behöva upprepa mig? Larm med väktartjänst. Skaffa nu.

Ni får ursäkta, men jag blir lite trött då jag inte kan påverka situationen, då jag är dömd till semester.

Jag hoppas att det blir en bättre dag i morgon.

God Natt.

Huvudinlägg

Det finns dom där ute i landet som tror att de är säkrade, de har larm, då är allt klart. Så enkelt är det inte, det vet vi som jobbar i branchen.

Det finns många fördomar och vanföreställningar som jag möter i mitt säkerhetsarbete, den vanligaste är nog att det är själva apparaten där i huset som skrämmer tjuven. För tjuvar gillar inte när det tjuter. Så har man bara ett larm så är saken biff, ringer det upp ägaren är det ännu bättre. Alla vill veta att de har inbrott.

I ärlighetens namn vad gör du? Det är tisdag, som alla andra är du på jobbet och helt plötsligt kommer ett meddelande till din mobiltelefon som säger att du har inbrott. Grattis! Vad gör du?

Låt oss anta att du åker hem och kollar, rädd för att gå in i ditt eget hem, förbannad. När du vågat dig in vet du inte om det finns en tjuv kvar där inne och du vet inte vad han kan vara beväpnad med. Till sist, efter att du har smugit igenom hela huset inser du att det bara var ett falsklarm.

Tillbaka till sist till jobbet, två timmar efter att du fick meddelandet. Tror du att du åker hem nästa gång det ringer?

Tjuven vet att så länge det inte finns en väktartjänst tillkopplad så kan han strosa runt i ditt hus i dina tofflor. I lugn och ro hitta smycken, pengar och kanske lite andra småsaker. Han tittar in i kylen för att se om det finns nått gott där. Innan han går hinner han med ett toabesök. Han promenerar ut genom ytterdörren, nickar åt grannen och försvinner därifrån.

Ingen lade märke till honom.

Allt vi ber om när vi ringer är att få göra er en tjänst, så för guds skull ge oss lite tid. Lyssna på oss. Larm med väktartjänst kostar troligtvis inte mer än 10 000 - 15 000 på de tre första åren. Det kan väl din trygghet och säkerhet vara värd.

Det stora missförståndet, de onda krafterna biter mig i hälsenan, en räddad svensk familj har förvillat sig bort från den säkra vägen.

Jag kommer till jobbet och på avbokningslistan står en av mina kunder. De har ångrat sig är allt som meddelas mig. Den första känslan är att det inte kan vara sant, jag har engagerat mig i dem till 100 procent. Det kanske har hänt ett missförstånd, det måste vara något underligt som kommit i vägen. Jag vet att mina kunder vill ha mina larm.

Även om jag är övertygad om missförståndet, så måste jag rapportera annulleringen på tavlan för allas beskådning. Det förhatliga lilla strecket på fel ställe sinkar ner mig i min marsch mot mitt uppsatta mål: fem säkrade familjer i veckan. En om dagen.

Jag trillar ner på rankingen, är inte längre den bästa säkerhetsarbetaren. Den livsfarliga hopplösheten kryper närmare. Den som gör att man inte orkar nå folk, inte orkar nysta fram det där unika som man behöver för att putta över dem till den säkra vägen. Ibland är hjältejobbet vi gör för det svenska folket särskilt otacksamt.

Jag häller upp en ångande kopp java, andas in aromen, skakar av mig alla negativa känslor och stegar in till min arbetsplats. Genast letar jag fram avbokarfamiljen i min lista, förbereder mig på att låtsas att de inte alls har avbeställt, bara haft en fundering, vad var det som hänt? Det är ju så viktigt det här larmet, för dig och barnen. Du har rätt att känna dig trygg i ditt eget hem. Det är för din skull så att du ska slippa få inbrott. När man skaffar larm har man sett att tjuven går någon annan stans. Jag berättade det sist som du säker kommer ihåg och jag vet att du tycker det är viktigt att få ha huset ifred. Tycker man det är det bara dumt att ge tjuven mer tid än nödvändigt, det är lika bra att montören kommer ut igen så att vi får det fixat. Eller hur!?

Om man skall vara en säkerhetshjälte på riktigt finns det inga avbokningar och inga nej.

Den tragiska historien, som jag har hört så många gånger, när jag av ödets nyck råkar nå någon som nyligen har fått ett inbrott, det är dags att den berättas. Själva orsaken till min strävan.

Som ni förstår måste alla samhällets förkämpar bära tystnadspliktens ok, men det är en börda jag axlar med glädje. Så för enkelhetens skull behöver vi ett namn på alla dessa offer, en modellfamilj som får representera dem. Och vilket namn kan vara bättre än Svensson.

När jag ringer Svensson är det frun som svarar och som ett skämt berättar hon att jag ringer för sent, att dom redan fått sitt inbrott att det nu inte finns så mycket kvar att ta. Hon döljer dåligt hur hon egentligen känner. Empatin svallar upp och tar över min röst så att den mjuknar upp. Med en försiktig framtoning informerar jag henne pliktskyldigt om hur orättvis statistiken tyvärr är:

När man väl har fått inbrott löper man en förhöjd risk att vara fler. För tjuven vet vad som fanns och räknar kallt med att de stulna sakerna kommer att vara ersatta inom ett halvår med hjälp av försäkringspengar. Min vän, du måste förstå att det aldrig har varit så viktigt som nu att säkra ditt hem, för försäkringen ersätter alla förluster utom en. Känslan av trygghet, av att ditt hem är ditt.

Jag förstår hur jobbigt det måste kännas när du emellanåt är tvungen att låta dina barn vara hemma ensamma. Barnen är det viktigaste vi har.

Jag kan bara beklaga att jag inte nådde fram tidigare, men lyssna på vad jag kan erbjuda dig. Du har här en möjlighet att vinna tillbaka den säkerhet och trygghet du en gång ägde. Du kommer att tryggt kunna lämna barnen hemma, trygg i vissheten om att tjuvarna går någon annan stans, trygg i vetskapen om att Kalle alltid har en väktare till hands med en enkel knapptryckning.

Det händer att rädslan har slukat deras förstånd, att de inte lyssnar och därmed inte lyckas förstå. De dagarna går jag hem med gråten i halsen.

Det är ett statens förräderi mot människorna, men inte ens en larmriddare av första klass kan undkomma de två improduktiva dagarna i slutet av veckan. The s-days är ledighetstortyr. Jag önskar att det bara var så, men tyvärr:

Den första semesterdagen, första dagen på min resa in i de djupaste onödigheterna.

Men mig skall intet fattas. Jag kan glädjas åt att fredagen blev den näst bästa i företagets historia. Vi hängde in larm lika snabbt som vi kunde få fatt på småvännerna, hemtelefon, mobiltelefon, telefonsvarare om och om igen. Katching, en familj räddad över på den säkra sidan, tringeling sexhundrakronor ner i plånboken. Samhällsnytta förenat med nöje.

Jag klamrar mig kvar vid det, jag vägrar att låta fredagen ta slut. Och trots att min själ dör med jobblösheten så fortsätter mitt hjärta slå. Det är förbjudet att ge upp, en natt av meditation och själslig rening, rensar osäkerheten. Min styrka att tala till massorna spirar. Jag kan släcka deras törst efter trygghet.

Även om jag inte kan sälja säkerhet är det minsta jag kan erbjuda er mina ord.

Det regnar! Detta magiska väder som ger oss säkerhetsarbetare en hjälpande hand. Det håller tjuvsluskarna inne lika mycket som våra söta vänner där ute i landet. Annars såhär i sommartider åker ni till stranden och sommarstugan, eller hävdar att det är semester och inte tid att tänka. Om det är solsken grillar ni på kvällarna, dricker vin och hör inte alls telefonen ringa.

Men nu.

Det är fredag och sista chansen, för du vill väl trygga dig till erbjudandepriser och spara flera tusenlappar? Det är fredag, det regnar och du kommer att vara hemma.

Jag kommer och räddar dig, min söta vän. Jag lovar. Från ovan låter jag mitt säkerhetsljus skina över dig.

Jag kan knappt vänta på att gå till jobbet. Det kommer att bli en stor dag för oss båda två.

Jag flyger runt i förort till förort, småbyar och ghetton med ett enda mål, mitt kall:

Göra Sverige säkert.

Det är så vi säger, vi säkerhetshjältar när vi samlas till morronmötet. Vi berömmer oss själva för gårdagens goda insatser, applåderar vårt hjältemod, ställer oss i en ring, lägger armarna runt varandra. Energifälten stärks, hjärnorna länkas samman och så ber vi skaparen om kraft:

Låt oss få säkra Sverige.

Sedan tar vi kaffekopparna och promenerar iväg till våra arbetsplatser, loggar in på datorn och börjar ringa. Eller väntar på att datorn ska hitta någon som svarar. Under tiden sörplar vi kaffet med telefonmikrofonen avstängd, pratar om öl efter jobbet och hur mycket pengar vi tjänar på folks rädsla.

Mer tänker jag inte avslöja nu.

Titta gärna in i morgon igen. Du vill väl prova på oss? Det är inget livsavgörande beslut, men ett väldigt ekonomiskt fördelaktigt och himla viktigt beslut. Det handlar om din trygghet och säkerhet. Här vet du ju att du får allting inkluderat redan från början på ett bekvämt och effektivt sätt. Så det är väl lika bra att sätta upp dig på monteringskön! Så du får upp larmet på väggen och får dekalerna på huset och därmed får den där förebyggande effekten. För du vill ju slippa få inbrott, eller hur? Då är det lika bra du slår till på en gång, innan tjuven gör det!?

[Här svarar du "ja" och ljudet av mynt som ramlar ner efter en jackpot på en enarmad bandit spelas upp i mitt huvud]