Brutus!

Jag har försökt att smörja de smartaste nerverna i hjärnan för att klura ut VARFÖR.

Varför, varför varför varför VARFÖR

Varför sparkar mitt företag på oss försäljningshoror (citat), som om vi inte hade ett otacksamt jobb som det är. Varför känns det så innerligt tillgjort när det applåderas för lyckad försäljning, varför känns det som om de skrattar åt alla pengar som de själva kan casha in.

Men det är inte det konstiga. Det konstiga är att individen tilldelad titeln chef anser det vara lämpligt att trycka ner, håna, och framför allt, att få oss försäljare på dåligt humör. Hur är det tänkt att vi ska sälja? Det förstår jag inte. Jag trodde humöret var nycken till att orka manipulera folk och att den påklistrade glättigheten, eller det påklistrade allvaret, att det var så vi fick folk att vilja lyssna på oss.

Och då har vi inte nämnt de fall när man försöker vara konstruktiv, eller kanske meddela företaget om något som inte står rätt till. Då begår man det stora brottet.

I morgon går jag till jobbet igen. För att göra Sverige lite säkrare, och någon barnfamilj lite fattigare. Vanligtvis blir jag inte utskälld i telefon, någon kan bli irriterad. Sånt händer. Mest tycker folk att det inte är så farligt, och jag brukar tänka att med så många som önskar mig en trevlig helg tillbaka, kanske hundra lyckohälsningar på en enda dag, så måste min helg bli riktigt bra.